Tapeten Eldblomma med mönster av Josef Frank kräver koncentration att sätta upp. Mönsterpassning ända upp till himlen. Och typ varannan våd, om fattar!
Alltså, det går inte att göra det i samma rum som gubben arbetar. När han sågar lister, högljutt akompanjerad av Sportradion på högsta volym, kryddat med någon osande ed då sågen inte gör som han vill. Hysteriskt tjattrande sportreportrar får mina hjärnceller att packa i hop och gå hem. Skrikande sågar gör att jag inte kan tänka.
Så nu har jag paus och väntar på att han ska ta med sig själv och alla attiraljer + radion upp till övervåningen och måla lister. Då ska jag fortsätta med Eldblommans uppsättning på knepiga fönsterväggen.
Snyggt kommer det att bli! Vårt fina härliga kök!
Och så sänder jag en tanke till en bloggarvän som har somant in efter en lång kamp mot avskyvärd sjukdom. Visst blir det konstig när man har vänner bara över nätet? Jag har aldrig träffat Nellie IRL, men vi har "pratat mycket över bloggarna och på Fejjan. Visst blir det en sorts sorg, men ändå inte. Jag tänker på hennes familj som jag aldrig träffat och hennes hund som hon älskade.
En ny sorts sorg.
CU!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar