Lyckoängeln & Egodjävulen

Monsterkursen på hela Beteendevetenskapligga programmet. Ja, just den kursen i sociologisk socialpsykologi går jag nu. Den kursen jag missade första halvan på, eftersom jag velande mellan Hälsopsykologi och Sociologi.

Igår fick vi hemtentan som ska omfatta cirka 7 sidor och ska vara klar nästa fredag. Spännande? Ja! Och nej!

Att den kallas för monsterkursen var vår lärare vänlig nog att tala om för oss igår. Hm. Var det bra gjort?

Så fort Egodjävulen, som sitter på min vänstra axel, fick hör det började han harkla sig. Han (för det är en han) har haft en låg profil under min framfart inom Beteendevetenskapen. Ibland har han hojtat till typ "Äsch, du får G och VG bara för att kursen är så lätt. Tro inte att du är särskilt duktig. Tur är var det handlar om".

Men...han har blivit överröstad av Lyckoängeln som tronar på andra axeln. Hon puschar mig, uppmuntrar mig och får mig att vara glad för mina prestationer. Lyckoängeln växer och blir stor av planering, sömn, frisk luft, motion och självförtroende.

Egodjävulen är som en igel och suger ur kraft från Lyckoängeln genom att använda igångsättningsmotstånd, så tvivel till egen förmåga, starta hjärnaktivitet kl 2 på natten och genom ihållande Burop. Du kan inte! Du är dum i huvudet. Du är en gammal kärring. Detta klarar du inte, lika bra att ge upp innan det är för sent.

Så just nu pågår striden om min förmåga för fullt! Lyckoängeln har rest sig och står nu och vrålar till Egodjävulen: Visst kan hon! Håll käften din negativa parasit! Hon börjar nu och det kommer att gå skitbra!
Egodjävulen kontrar med: Ha ha ha, det är patetiskt. Ingen idé att ens försöka! Detta klarar hon aldrig. ALDRIG!

OK! Under tiden de strider så börjar jag lite trevande med hemtentan. Ett steg i taget, gå försiktigt och ramla inte!

Phu!