Skapar symbios

Jag börjar fatta hur mycket hundar kollar in oss människor! Pennyhunden är helt i samklang med mig och har ungefär samma vanor, nu när jag tänker efter. Alltså, våra likheter:

Nästan i symbios!

Vi är morgontrötta! Vi har svårt att äta frukost! Vi gillar att småäta mellan måltiderna. Vi vet vad vi vill ha och hur vi ska få det! Vi gillar inte kyla och regn. Vi gillar att ligga under filt och mysa på kvällarna! Båda kan ligga i 30 graders sol och njuta. Jag har alltid sagt att det är tur att vi är så lika Pennyhunden och jag.

Men... så kanske det inte riktigt är. För nu börjar lille Lukas valp också forma sig efter mig. Är morgontrött. Äter dåligt med frukost! Gillar inte regn. Älskar att vara i solen. Älskar att mysa med filt. Ok, ännu har han vissa faiblesser som jag inte delar. Typ, vad man kan stoppa i munnen, han tycker i princip allt, jag är mer petig!

Så nu har jag två morgontrötta terriers. Som sömnigt tittar upp från täcken då husse går upp tidigt. Precis som matte!

Så, idag vägrar Lukas gå ut i spöregnet. Jag går huttrande ut (jag avskyr regn) men han står kvar på verandan! Och har totalt glömt vad "Kom hit Lukas" betyder! Alltså, det är han som behöver kissa, inte jag. Det slutar med att jag bär bort honom längst bort på gräsmattan där han efter mycket om och men kissar.

Tolkningsexpert!

Ja, herregud, ska inte JR vara små tuffa, modiga  jakthundar? Som inte bryr sig om lite regn? Som gärna är ute och gräver efter rävar i leran och kylan? Och inte försiktigt trippar fram med höga benlyft för att slippa blöta ner magen?

Nu ska vi snart fira! Champagne och god mat! och det bästa av allt - just precis nu kom min älskade katt Mr Darcy hem efter att ha varit ute på vift i 4 veckor. Blöt, mycket smal och hungrig. Nu sitter han är bredvid mig och purrar med magen full av fet sardin, gräddfil och ost!


Lycka!