Off-knapp

In i bängen trött! Jag borde få guldstjärna för att jag tog mig upp i morse. Ur den varma sängen med två varma, gosiga hundar till ett kylskåpskallt hus och vidare till en bil från istiden. - 21 grader. Ingen borde vara tvungen att vistas utomhus vid denna kyla. Och då ska ni veta att klimatet inne i ett gammalt hus från 1920 är som utomhus en kall höstdag, riktigt läskigt hönsskinnsaktigt kallt. Brrrrrrrrr.........

"Hallåååå! Vi vill inte heller vara tvungna att gå ut och göra A + B. Vi är diskriminerade! Hjälp, oss! Husse, matte och alla kattdjävlar får kissa och bajsa inomhus, medan vi, vi två fryslortar utan hår på magen, tvingas ut flera gånger per dag...detta är är skamligt, SKAMLIGT. Borde anmälas till OFTB (Ombudsmannen för terrierns bästa)"

Ha ha ha, gullegrisar jag hör er och jag längtar också till sommaren, då vi alla kan kissa utomhus!

Dessutom tror jag att jag tänker ihjäl mig just nu. Många stora saker rullar runt uppe i knoppen. Min kandidatuppsats - tänker på den nästan hela tiden. Olika vinklingar, forskning jag läst, vad ska stå i bakgrundsavsnittet, problematiseringar, diskussion......jag har nästan hela uppsatsen klar i olika fack i mitt huvud. Men ett litet orosmoln finns, kommer jag få tillgång till kvinnor att intervjua............hm......

Dessutom tänker jag på döden, efter att ha läst en bok om detta och vår existentiella ångest. Varför har jag ingen existentiell ångest? Va? Jag som funderar så mycket över vårt varande på denna bräckliga jord.

Operation tänker jag på hela tiden. På torsdag ska Pennyluttan sprättas upp. Jag fasar och bävar. Vill inte. VILL INTE!!

Förutom allt det här seriösa tänkandet så rullar de vanliga små bryderierna omkring, ni vet de där ytliga som handlar om vikt, ålderskrämpor, ekonomi (operation av djur är inte billigt), frösorter, målning, överkast.....

Var sitter Off-knappen?