torsdag 30 juni 2011

Låg aktivitet

Det är inte speciellt betungande att aktivera sina två terriers just. Inte ens Lukas valp orkar hålla igång någon längre stund i värmen. Dock har han idag hunnit med lite valppyssel; grävt en djup grop i rabatten, ätit torkade orkidéeblommor, tuggat sönder lite toapapper, smulat sönder en stor tuss med stålull på fluffiga mattan och käkat upp en torkad daggmask. Plus att han i vanlig ordning rantar efter mig och ska vara nära, nära!

När jag går på toa, när jag går till köket, i duschen, i sängen, i TV-soffan, vid datorn, till grönsakslandet, till soptunnan. Alltid, alltid har jag en liten brunvit vovve bredvid mig! Plus en stor naturligtvis!
Du och jag matte! Du och jag!
Undrar jag när jag ska börja lossa banden och börja vänja honom vid att han överlever utan att ha koll på mig hela tiden? Men det är väl alldeles för tidigt för en 4 månaders valp, eller?

Fast det går ju bra när jag inte är hemma! Då blir han betydligt mer självständig, för inte limmar han på husse så mycket som han gör på mig! Hm, kanske något litet relationsproblem med valp - matte, typ ett skruvat Oidipus-komplex?

Jaa, jag kan ju säga att Pennyhunden också förflyttar sig efter mig. Dock nöjer hon sig med att vi är i samma rum, hon kräver inte 100 procentig hudkontakt hela tiden!

Undrar vad Cesar Millen skulle säga? Att jag är en dålig hundledare? Att min hund är osäker och måste ha koll på mig? Kanske lika bra att boka tid hos en hundpsykolog! Eller njaaa, bara gilla läget - jag älskar ju mina hundar och gillar att ha dem runt omkring mig.

Ha det bäst!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar