... antagligen ganska skönt ända tills den blev väckt av hund och jägare. Det måste ha varit en ren chock att bli brutalt väckt mitt i sin djupaste vintersömn. Så klart den blev irriterad, så klart den gick till anfall mot den som störde - jägaren.
Det blev hemska skador på jägaren, det kan jag förstå! En stor nyvaken, rädd och trängd björn med vassa tänder och enorma klor kan lätt döda en människa. Nu dog inte jägaren, men han blev allvarligt skadad. Visst, det är förfärligt synd om honom. Men ändå....är inte jakt en högst frivillig sysselsättning? Och en hobby dessutom? Att gå ut och jaga älg med hund i områden där det finns björn innebär risker, det behöver vi inte vara Einstein för att räkna ut. Men det är bara bland jägare som man alltid ensidigt skuldbelägger de vilda djuren. Det är aldrig jägarnas fel om befinner sig på fel ställe vid fel tidpunkt. Ingen frågar om det var dåligt på omdöme att klampa runt med jakthund i områden där det finns stora rovdjur. Oavsett hur och i vilken situation ett djur attackerar en jägare så har alltid jägaren rätt att skjuta djuret. Det är djuret som gör fel om det försvarar sig och de straffas alltid med döden.
Kanske det är dags att diskutera jägarens eget ansvar för sitt agerande. Att man själv får bedöma risken för att bedriva jakt i rovdjursområden. Om det är värt att ta risken att störa ett djur så att det känner sig hotat och trängt och till och med anfaller. Att en björn som väcks ur sin vintersömn av jägare och hund blir aggressiv är inte ett tecken på hur farlig den är, utan bara att jägaren visar ett beklämmande dåligt omdöme!
Jag behöver nog inte säga så mycket.
SvaraRadera❤ till dig!
Jessica