Äcklad

Jo, så är det. Jag är äcklad av mig själv just nu. Att jag inte kan hålla i hop mig själv. Att jag inte kan vara måttlig. Att jag måste vara antingen eller. Att jag aldrig lär mig.

Det handlar naturligtvis om påskgodis. Som jag vräkt i mig i flera dagar. Jag fattar egentligen inte varför. Jag är ingen gottegris, förutom fin, bra choklad, köper jag aldrig smågodis, för egentligen är det inte speciellt gott. Men ändå...men en tvångsmässighet som skulle få en tvångsneurotiker att bli grön av avundsjuka har jag pressat i mig godis sedan i torsdags. Gaahhhhhhhh....

Resultat är precis som väntat: Magens ser ut som en vetedeg på jäsning, jag har ont i nacken, i nästan alla muskelfästen i hela kroppen, jag svettas och sover uselt. Mitt PH-värde är troligen långt under 7 igen.

Jag ska aldrig mer äta smågodis. Aldrig. Hmpf.....

Ja ja, förutom det har påsken varit bra. Och nu börjar en ny vecka. Utan godis, med massor med sallad, frukt och vanligt vatten.

Och i dag har varit en bra dag. Först några timmars skriveri på C-uppsatsen, sedan möte med min handledare och sen till Kvinnocentrum för att prata med dem om kvinnovåld, uppbrottsprocesser och traumatiska band. Mycket givande! Och väldigt spännande att få prata med någon ute i verkligheten. Och jag har kommit på att jag är feminist. Utan rödstrumpor men dock. För handlar inte feminismen också om grundläggande värderingar, om mänskliga rättigheter och att alla är värda lika mycket?

CU!