Alienation

Marx ganska klok gubbe!

Ett av Karl Marx begrepp är alienation som betyder att främliggöra. Marx använde begreppet för att beskriva hur människor skärmar sig från sitt arbete, sina medmänniskor och sitt samhälle i huvudsak genom monotona arbeten där de inte hade något att säga till om. Marx menade att det som är att vara människa är vår förmåga att reflektera och våra liv och vad vi gör med dem.

Eftersom jag i förtvivlan över min ambivalens mellan att acceptera ett eventuellt jobberbjudande och att lita på mina övertygelser att jobbet var helt fel för mig, har pratat med många och även skrivit här på min blogg. Och även Arbetsförmedlingen var inne och kollade på mitt inlägg och gjorde en kommentar. Ganska coolt måste jag säga! Detta stärker mig i min övertygelse att jag vill arbeta där. Jag vet att jag skulle passa utmärkt. Det gäller bara att komma igenom det första nålsögat i deras rekryteringsprocess och få komma till intervju. Jag har allt de kräver utom just erfarenhet av att jobba där.

Det finns olika åsikter om hur jag bör göra såklart. En del tycker att jag ska lita på min magkänsla andra råder mig att i allafall prova på jobbet. Ett svårt beslut, men ändå inte. Svårt därför att arbetsmarknaden är tuff, det är svårt att få jobb. Dessutom är jag över 50 och det är nog inte till min fördel, eftersom de flesta verkar vilja anställa 30-35 åringar.

Men samtidigt är det inte så svårt, för jag kan inte jobba på en arbetsplats där jag måste stoppa undan alla mina värderingar i en låda. Där jag inte får använda mig av allt jag lärt mig och det jag står för. Visst jag får använda all min erfarenhet av att tolka lagar och avtal, att förklara dem för andra, men det räcker inte. Jag måste få använda min mänskliga sida i ett jobb. Annars tror jag att jag blir alienerad.

Jag brinner för att stötta människor, att hitta deras styrkor, putta på dem till att börja en förändring till det positiva och tillsammans med dem lägga upp en plan för hur det ska gå vidare. Mina styrkor är mitt bemötande och mitt sätt att samtala med andra och att verkligen se dem. Empati, inlevelseförmåga.

Så igår sa jag till dem att jag återtar min ansökan. Det verkar mest shysst att göra det, istället för att vänta och se om jag får jobbet. Mest shysst mot dem, de andra som söker och mot mig själv. En sten föll från mina axlar, alarmklockorna tystnade och jag sov som en gris hela natten.

Så.... gjort. Bara att ta nya tag. Har nu sökt flera jobb, några på Arbetsförmedling. Bara håll tummarna för att jag kommer till intervju. Annars....om de inte vill ha mig, så blir det mer studier i höst. Arbetsinriktad rehabilitering på Malmö Högskola och Handledning steg 1 på högskolan i Jönköping. Båda distanskurser. Och så får jag ta de pass jag får på boendet för psykiskt funktionshindrade där jag jobbar som timmis.

Ahhh, nu ska jag gå på examensmiddag, trots att jag ännu inte fått examen. Min Baby C-uppsats är hos examinatorn för bedömning. Huuu, vad spänannde. I alla fall, nu till Västerås och Sjökrogen med ett gäng härliga klasskamrater!

CU!