Ohhhhh

I går blev jag kallad till semifinal. WOW! Alltså, jag har gått vidar till djupintervju för tjänsten hos AF i Eskilstuna.

Hjärtat slog en frivolt av glädje:))))

Och om jag var ganska lugn förra gången inför kortintervjun, så har jag inför denna intervju ett kraftigt pirr i hela kroppen.

Direkta tankar är att jag ska måste köpa nya kläder, gå på manikyr, göra ansiktsbehandling, gå till frissan, tokbanta i två dagar så jag ser smalare ut.

Men.

Nej, det gör jag inte! Såklart jag fixar mig lite extra, men bara som jag brukar om det är något speciellt. Jag går dit och är mig själv, jag vet att jag kan och att jag passar för jobbet. Efter det ligger det inte i makt att bestämma! Det handlar om vilket intryck jag ger och så naturligtvis också om vilka andra som söker. Hoppas, hoppas, hoppas........

I dag var jag på återbesök med Pennyluttan för blodprovstagning. Då upptäckte de att hon har ett blåsljud på hjärtat. Helt normalt för en mindre hund i 8-års åldern. Är oftast inget farligt, men för att vara på den säkra sidan ska vi röntga hjärtat vid nästa besök, för att se hur hjärtklaffarna ser ut.

Och jag kunde ju inte behärska mig för fem öre hos veterinären, jag kan inte det gäller min älskade lilla hund. Så tårarna trillade sakta på kinden för jag är så himla rädd för att förlora henne tidigt. Jack Russells brukar ju ofta bli uppåt 15-16 år och ha god hälsa. Så var ju planen med Penny också, men vi får väl se. Mitt i allt detta är hon precis lika pigg och busig som vanligt även fast kortisonet påverkar henne lite. Hoppas att provet ser bra ut så att vi kan dra ner på dosen lite.

Nu så...träning, hundprommis och studier!

:)