Konkurrens, hopp och fucking Telia

I går var jag på intervju. Och fick veta att det nästan var 100 sökande till tjänsten. Och att de tar in cirka 20 för intervju. Men........phu....hur ska jag kunna hävda mig? Hur ska jag kunna vara bättre än 19 andra?

Just nu klamrar jag mig fast vid hoppet, som slinker omkring och blir allt svårare att fått ett stadigt grepp om. Försöker behålla en positiv inställning. Men det är så svårt. Så jäkla svårt.
Konkurrensen är mer än stenhård, ja diamanthård. Och jag är ju en fruktansvärt mjuk människa. Jag gör mig illa på den hårda arbetsmarknaden. Och blöder snart i hjäl.

AJ!

Jo, när jag söker arbete så poppar den där åldersnojjan in som ett brev på posten. "Inte väljer de mig framför någon yngre" säger de dåliga tankarna. Usch, just nu känner jag mig verkligen gammal och oattraktiv. Och oönskad. Skräp.

Jag vill bara inte söka jobb mer. Vill inte lägga ner min själ i personliga brev, vill inte gå och vänta och hoppas i flera veckor, vill inte höra ingenting...nä, vill inte vara på den här hårda cyniska tuffa jobbsökarmarknaden. Jag vill vara inne. Hos en arbetsgivare. Vill få utlopp för all min energi och få använda min kompetens. Vill få kollegor, vi få höra till en arbetsplats.

Ganska (o)lustigt egentligen att jag som brinner för att arbeta med personer som står långt i från arbetsmarknaden själv håller på att hamna där.

Nä, jag tyckte inte intervjun gick så bra i går. Jag var för spänd och var ganska uppe i varv, babblade på ganska friskt. Det betyder allt, känns det som, att få ett jobb. Och om jag misslyckas för många gånger till då tror jag att jag klappar i hop totalt. Så jag ansträngde mig till max på intervjun, glömde tänka och tappade bort mig själv i den hysteriska presentationen av mig själv, i försöken att svara klokt och intelligent på alla frågor. Vad vill jag ha av en chef? Av en arbetsgrupp? Hur hanterar jag stress? Vad tycker jag om ditten och datten? Vad tror jag att de säger om mig när intervjun är slut?

För övrigt är jag i strid med Telia. Sedan i början på sommaren har vi skitdålig täckning och urusel tillgång till Internet. Telias förklaring är att det är så många som tecknar abonnemang så att signalen inte räcker till.

WHAT?????

Det är ju absurt! Liknelse: Om jag tecknar ett abonnemant på en dagstidning som sedan bara kommer någon gång då och då, eftersom tidningen inte räcker till alla, skulle jag då behålla abonnemanget??

Men Telia vill inte upphäva abonnemanget. De erbjuder mig att köpa loss min mobil för 4 500 kronor och betala någon engångsavgift för abonnemanget. Men jag kan inte kasta upp de pengarna just nu. Alltså, får jag stå tätt tryckt intill ett fönster om jag vill prata i mobilen. Eller gå ut i trädgården. Att surfa med min smarta telefon går inte och inte heller använda appar.

Skit Telia.

Men...i morgon ska jag skriva om något roligt...tror jag. Så att ni inte tror att jag är en gammal gnällkärring;)

CU!