Provsvar!

Har ingen sjukdomsinsikt!

I går ringde veterinären om Pennys leverprover. Det var ganska positivt! Hon har en kraftig men diffus inflammation i levern. INGEN CANCER! Det finns ingen ärrvävnad och hon har inte lagrat in koppar. Dessutom har hon bra proteiner i blodet vilket visar att hon inte har leversvikt. So far so good enough!

Men veterinären tyckte att Pennys livmoder såg lite "konstig" ut. Troligtvis beror det på att hon ska löpa snart, men den ska kollas upp.

Så nu är planen att Penny ska få kortison och E-vitamin plus de två mediciner hon redan äter. Sedan ska vi kolla både levern, levervärden och livmoder när hon har löpt eller senast i mitten av december.

Hennes lite oroliga mage sköter sig ganska bra just nu, men om hon fortfarande visar tecken på gastrit efter det att levern är OK så kanske vi bör göra en gastroskopi. För övrigt är hon sprudlande pigg och aktiv och det är nog det som är mest förtröstansfullt! För den dagen hon inte suktar efter någon av sina pipleksaker eller Smilebollar då är det fara på taket!,

Men pust.

I sju år har Penny varit frisk som en nötkärna! Men nu verkar det mesta komma på en gång! Och allt började när Lukas kom. Troligtvis en tillfällighet men det är ändå då något jag reflekterar över.

Gårdagens guldgruva för terriers! Ett sorkhål!

Under de första två-tre månaderna avskydde Penny Lukas som pesten. Hon vägrade nästan att titta på honom. Från att ha varit en mycket glad och positiv liten hund så blev hon ett morrande surkart. Nu kommer de mycket bra överens, de sover i hop och leker mycket.

Men ibland ser jag ändå att han kan bli för mycket för Penny. Då brukar jag gå ut en långprommis bara med honom eller så får Penny vara ute med husse och Lukas får vara inne med mig.

Kanske det kan vara så att Penny oroliga mage etablerades under de där första månaderna, då hon ständigt var arg och stressad över Lukas. Hon är en sådan hund som vänder sin stress inåt, är det något konstigt och obehagligt så drar hon sig undan eller kopplar bort verkligheten. Bara blir en liten brunvit boll i en soffhörna. Lukas är raka motsatsen! Blir han stressad eller exalterad över något så är han som en guttaperka boll, hopp, hopp, vaff, voff, gnäll, gnääääääl.......

Jaa, inte vet jag vad som startade hennes oroliga mage och hennes leverproblem. Det får vi nog aldrig veta! Under tiden så arbetar jag vidare med piller och emulsioner. Och verkar alltid sova med ett öra öppet för om hon visar tecken på illamående fram på morgonkvisten. Minsta lilla rap och jag är klarvaken. Precis som en småbarnsmamma!

:)

Äckeldag

I dag är en äckeldag. Kl 14 har vi tid på Strömsholms Djursjukhus för leverprov på Pennyhunden. Det blir en lång eftermiddag. Först ska de ta blodprov för att kolla ALAT och ALP-värdena + om Pennys blod koagulerar som det ska, vilket tar cirka 1 timme. Efter det ska hon få lugnande och sedan ska de försöka få ett leverprov med en tunn nål som sticks in i hennes lever.

Usch. Det är ju inte säkert att de får ett prov, det är tydligen svårt att träffa rätt med en så tunn nål.

Klump i magen. Huvudvärk. Oro.

Pennyhunden själv är också orolig. Men det beror på att hon inte fått någon frukost. Hon ska vara fastande inför underökningen.

Så nu ligger hon i fåtöljen bakom mig och håller mig under noggrann uppsikt. Och undrar säkert hur matte kan glömma hennes frukost.

Frånsett de höga levervärdena, mår Penny mycket bra! Pigg, pigg och aktiv. Hon har inte mått illa alls den senaste veckan. Vilket kanske bero på att jag bytt foder från Royal Canin Hepatic till Hills Hepatic och att hon varje kväll får kokt fisk och ris innan hon går och lägger sig.

Nä, nu blir det en lång prommis för att skingra tankarna både från frukost och dagens veterinärbesök!

CU